The Liptones släpper inom kort sitt nya album ”Sidospår” via AMTY Records, ett album helt på ren och skär svenska – med svenska texter, svenska melodier, svensk baktakt och svenska sommarljumna folköl! Efter att ha tjuvlyssnat på albumteasern verkar detta vara ytterligare en välgjord, dansant och energifylld öldrickarplatta tillverkad av ”The Loudest SKA Band In Sweden” – The Liptones! Med anledning av detta växlade jag några ord med bandets fenomenale Henke Bromander, den gänglige karlsloken på orgel, som glatt svarade på mina frågor.
Er nya platta Sidospår släpps inom kort, vad har du att säga om den?
Att den är bra och att det är våran första skiva på svenska! Även om vi alltid låter Liptones så har alla våra olika skivor haft en ”släng” av någonting. Första skivan var punk sedan gick det vidare till 2-tone på 2:a skivan. 3:e var lite soulig och detta, våran 4:e i ordningen, känns lite Dag Vag, Ebba Grön eller lite Peps kanske. Småproggig men det har nog mycket med språket att göra. Har inte lyssnat på den på ett tag men jag slängde på den hemma igår och jag tycker den är riktigt bra! Några låtar hör nog till och med till det bättre vi gjort enligt mej.
Varför blev det en platta på svenska?
Mo, våran sångare, proppsa på det ganska länge efter att vi tagit med ett gömt spår på ”In English” plattan som var på svenska. Han har ju även skrivit mycket svenska låtar tidigare i massa olika punkband och han var nog lite sugen på svenska språket igen. Dessutom kändes det bra eftersom vi ville pröva något nytt. Bassisten Mårten var ganska skeptisk först men han fick feeling på det och vipps hade han skrivit en massa bra låtar på svenska han också, så då var det ju bara att köra! Från början var det tänkt som en EP men det blev låtar till en hel fullängdare till slut.
Vet att ni redan förra sommaren prata om att den skulle släppas, varför tar det sådan tid?
För att vi suger så in i helvete på att göra saker själva ha ha! Den har vart klar i flera år faktiskt. Om jag inte minns fel så var den klar redan när förra plattan släpptes men det är ju onödigt att släppa 2 plattor för nära varandra så vi drog ut på det……och droooog ut på det lite till… Tillslut så drog även omslaget ut på tiden i vanlig ordning och då gick det ett år till helt plötsligt. Det är väl våran lott i livet. Vi skulle kunna skriva en 1000 sidig bok om detta bandets alla turer hit och dit. Liptones är ett sjukt jobbigt men roligt band att spela i ha ha:)
Hur ser sommaren ut för er på gig-fronten?
Värdelös eftersom Mo fortfarande har sitt ryggskott som aldrig blir bättre. Vi har ju gjort några spelningar nu under våren som varit helt fantastiska, men det tär på den gamle mannens rygg att sova på massa konstiga ställen och springa omkring på scenen och leka Iggy Pop ha ha. Förhoppningsvis blir det operation inom kort men med den sjukvården vi har i Sverige kanske han hinner dö av ålderdom innan dess.
Ni fick ju äran att åka över till England under påskhelgen och spela på London International Ska Fest, hur var det?
Skitkul! Nervöst som fan men skitkul. Vi var ju där hela festivalen och hann se en massa band och dom var ju så bra så prestationsångesten sattes ju på max eftersom vi spelade sista dagen plus att vi lätt var det punkigaste bandet som var bokat. Dessutom känns det ju som att London är våran typ av ska musiks husmoder, så där vill man ju inte göra bort sej och det gjorde vi inte som tur var. Det gick skitbra men det var lite ovant att inte spela på sina egna grejer och vi hann inte soundchecka eller någonting så åtminstone jag kände att jag inte kunde ge allt eftersom jag fick fundera på hur den där jävla synthen fungerade under giget. Men folk var nöjda och vi fick massa lovord efteråt så det kändes bra!
Hur fick ni möjligheten att få åka dit?
Det var skivbolaget AMTY Records som hade någon deal med han som håller i hela festivalen. Dom är bekanta på något sätt. Det var bara att sätta sej på planet och dra till hotellet och njuta av London och festivalen som hölls i Camden. Lyx! Semester med gig kan man säga:)
Träffa ni några gamla legendarer & knöt några fina kontakter?
Derrick Morgan spelade ju efter oss och han är en gammal skalegend som gjort massa skahits på 60 talet. Dessutom har han proddat Bob Marley och Jimmy Cliff m.fl. Det var coolt! Han är 74 bast och helt blind vilket blev väldigt pinsamt när jag sträckte fram näven för att tacka honom för en bra spelning backstage. Det såg ju inte han så jag stod där med näven i vädret och hade massa folk stirrandes på mej så vad gör jag då? Jo, petar honom i magen med näven och säger ”beep beep”. Det blev helt tyst till en skinhead säger ” What tha fuck just happend??” ha ha ha! Efter denna incident kände jag att jag nog inte ska göra några fler utsvävningar men då sprang jag in i Rhoda Dakar som sjöng i gamla 2-tone bandet Bodysnatchers så vi bytte några ord och jag petade inte henne i magen:) Annars träffade vi också massa jättetrevliga svenskar!
Nått annat kul som händer framöver för er?
Vi har lite nya låtar på g som vi väl får börja med att sätta ihop. Vi fick ganska mycket inspiration i England så det kan nog bli lite inspirerat därifrån. Det blir väl på engelska nu igen kan jag tänka mej och vi har pratat lite löst om att släppa färre låtar med kortare intervaller så det slipper gå flera år emellan, men vi får väl se vad som händer.
Ok, tack Henke för intervjun och lycka till med nya plattan, ryggar, låtar och framtida petningar i folks magar!
Nedan kan man streama en teaser från det kommande albumet ”Sidospår”.
PUNKCENTRALEN 